En Midsommaridyll
I år tror jag banne mig jag firade den bästa midsommaren jag någonsin firat.
Vi kom hem från Skåne sent kvällen innan och Jerry skulle till nordNorge på spelning på midsommardagen så vi hade inte bestämt nånting inför midsommar.
Vi slog en signal till Jerrys bror och hörde vad de skulle göra och om vi kunde hänga på.
Så här blev det.
Solen strålade från en klarblå himmel och det var så himla varmt och skönt när vi kom till min svägerskas föräldrahem i Uttringe, en bit därifrån på en äng vankades sillunch. Ett långbord var uppdukat och det var massor med folk. en liten midsommarstång var rest, barn sprang omkring och lekte.
Vi åt sill och potatis, drack lite vin och njöt av det underbara vädret.
Det blev dans runt midsommarstången och lotteri. Vi vann.. Ingenting. Oddsen var väl inte så höga på två lotter.
(Jag fick jordens pollenallergi och nös var och varannan minut, hade velat stoppat in en gaffel i näsan så jag kunde klia ögongloberna från insidan.)
Efter ett par timmar så var det dags att dra vidare till ett annat ställe för mer midsommarfirande.
Vid Vretaberg fortsatte vi firandet med picnic på filtar. Det dukades upp ostar, kex grönsaker, dipper, jordgubbar och mer vin.
Här blev det mer dans runt midsommarstången, många var uppklädda i folkdräkter och folk var så glada.
Varje år på midsommar så har Uttringe och Vretaberg (de två ställena ligger på varsin sida om en sjö) en tvekamp, det innebär stafetter, springa med hopbundna ben, dragkamp med mer för att se vem som är bäst.
Det var så himla roligt, alla var så engagerade och tävlingsinriktade. I år var Uttringe bäst.
När klockan var runt sex kände vi att vi behövde åka hem, Louie var jättetrött och Jerry hade en lång resa framför sig dagen efter. Men vi var nöjda, det var verkligen en helt fantastisk dag som överträffade alla mina förväntningar.
Så här fin va Louie Mina fina killar
Jag och min fina svägerska
Jerry ger allt i stafetten
En tripp till Skåne
Ursäkta att jag inte bloggat på ett tag men det har varit så mycket.
Fredagen 15 juni så bestämde vi oss för att ta en tripp till Skåne. Vi skulle stanna länge så att vi verkligen hade tid att att träffa alla vi ville träffa.
Jag har kommit fram till att det spelar ingen roll om vi är där en kortare eller längre tid, vi hinner ändå inte träffa alla så mycket som vi vill men vi gjorde ett ärligt försök denna gång.
Jag hade hoppats på sol och bad i Åhus men vädret ville annorlunda. Det va inte jättedåligt väder bara inte badväder. Hursomhelst så att vi i alla fall en jättemysig vecka.
Första dagen tog vi det bara lugnt, en vända ner till stan och fikade, på kvällen satt vi hemma hos mamma och drack vin och snackade skit.
På söndagen kom pappa, farmor, faster, farbror, mormor och morfar. Vi käkade gott och hade himla trevligt. Louie är en sån trooper, han var med hela tiden och busade med alla och var ett inte ett dugg blyg trots att det var ett halvår sen de sågs senast.
Måndagen var en dag jag sett fram emot länge. Äntligen skulle vi åka och hälsa på Familjen Roos i Gärdslöv utanför Skurup. I mars fick Lina och Jocke äntligen sin efterlängtade Julie och nu skulle vi få träffa henne för första gången. Vi fick ett mysigt dygn med en härlig promenad vid ett slott jag tyvärr inte minns vad det heter, god mat, bebisgos, blöjkräksovbebissnack och en massa god mat. Jag och Jerry blev ordentligt bortskämda.
På tisdagen fortsatte vi vår lilla besöksturné till mormor och morfar som ville bjuda på lunch (3 rätters). Fick med mig en massa fina saker från dem som jag suktat över ett tag. Bilder kommer på det när det är uppsatt på sina rätta ställen i lägenheten.
På kvällen var vi barnlediga då mamma hade kvalitetstid med Louie. Vi passade på att gå ut och käka med Jenny, Mange, Mathilda och Johan. Det var så mysigt att komma ut och käka, dricka öl och umgås utan att behöva tänka på Louie. Jag älskar min Louie över allt men ibland är det skönt att bara få vara Sara.
Mamma tog Louie på morgonen efter också så vi kunde sova ut lite.
Även om vi inte badade i Åhus så hann vi dit för att käka lite Ottoglass i alla fall. Ottoglassen är den godaste glassen och de snålar verkligen inte med kulorna. Lite annat än Stockholm det.
Efter en härlig vecka i Skåne var det dags att sätta sig i bilen och åka hem.
Det får INTE ta 6 månader till nästa gång kan jag säga.
Det får INTE ta 6 månader till nästa gång kan jag säga.
Här kommer vår resa i bilder. (Jag var inte så duktig på att ta fram kameran dessvärre)
På väg till Gärdslöv
Grillmästaren
Då var det tyvärr dags igen
I tisdags så blev Louie förkyld igen. Å såklart kom astman med en gång.
Han rosslade och hostade hela tisdagen. Vi har mediciner hemma men det kändes som att det inte hjälpte honom ett dugg.
Jag försökte lägga honom på kvällen men han bara hostade och vaknade.
Jerry var i väg på ett projekt så jag va själv med Louie. Det är så himla jobbigt och se honom ha så svårt att andas. Han kämpade så hårt.
Vid 10 på kvällen när han fortfarande inte hade somnat så tog jag ut honom på en promenad.
Promenaden blev väldigt mysig. Louie fick ro i vagnen och jag fick en härlig kväll ute. Det hade regnat på dagen så nu dansade älvorna över skogen.
Tyvärr vart inte Louie bättre och vid halv fem på morgonen blev det en tripp till akuten för starkare mediciner. Vi blev inlagda ett par timmar tills Louie började att svara på medicinerna. Stackarn, sjukhusbesök börjar bli en vana.
Idag mår han mycket bättre och det är väldigt skönt.
Här kommer lite bilder från vår lilla promenad.
Louie står..
..helt själv.. Korta stunder.
Han är så duktig och jag fortsätter vara en stolt mamma.
Fix i lägenheten
I söndags var vi faktiskt riktigt duktiga. Vi åkte till Ikea och handlade hyllor som vi betsade och satte upp i vårt kontor/läsrum.
Det blev verkligen jättemysigt där inne bara av att ett par hyllor kom upp. Vi har dock inte packar upp alla böcker än men det känns som om man kom en bit på vägen.
Nu är vi taggade på att fortsätta.
Längtar till sovrummet är klart för där är tanken om hur det ska se ut klar.
Snart ska vi sätta igång :)
Sommar
Alert!! Weekend incoming!!
Solen skiner och det är varmt och skönt ute, helgen är här. Underbart.
Det är lyxhelg, Jerry är hemma precis hela helgen. Egentligen skulle han iväg och spela hela helgen men stället brann ner. Så det är på gott och ont att han är hemma.
Jag har inlett dagen med att städa iaf, snart blir det promenad med en mammakompis sen blir det äventyr med Marita.
Ha en underbar helg :)
Louie 10 månader
Vår glada gosiga busiga Louie
Veckan som gick
Förra veckan kan gå till historian som både den kallaste och den tråkigaste veckan. Herre jisses vad tråkigt vi hade. Det regnade och regande och regnade. Man kom ju knappt utanför dörren. Så, vi stannade faktiskt inne mestadels.
Jag har fått lappsjuka och känt mig lite låg. Jag älskar vår lägenhet och det är helt fantastiskt att få bo så här fint men det känns lite långt bort och utan åkkort så har man varit helt låst.
På detta så åkte Jerry på spelningar hela helgen. Så det kändes väldigt tomt och ensamt. Tur att jag har Louie i alla fall. Han lyser ju om nåt upp min vardag.
Nu är det ny vecka, solen tittar igenom molnen lite och jag känner mig faktiskt riktigt glad.
Om 1,5 vecka åker vill till Skåne och det ska bli så himla mysigt att få träffa familj och vänner. Jag hoppas att det blir kanonväder så man får suga i sig så mkt som möjligt av Åhus.
Så länge får vi nöja oss med badkaret.
Förra helgen. Den som va så underbar!
Förra helgen va den bästa helgen på länge. Solen sken och det var riktigt varmt och skönt. Jag var så otroligt pepp.
På fredagen gick jag och Louie upp och rev av en storstädning. Eller, jag städade, Louie stod framför spegeln och sjöng.
Efter städningen så tog vi en promenad hem till min kära vän Sanna, hennes föräldrar bor i ett otroligt vackert sekelskifteshus ca 3 km härifrån. OCH de har pool, helt fantastiskt. Jag har av någon anledning dille på att bada i pool. Tror att jag fick det efter min maginfluensa i januari-11.
Hursomhaver så fick vi några fina soltimmar med bad innan Jerry kom och hämtade oss. Vi åkte hem och hade en liten picnic med våra kära grannar i parken utanför huset. Vi drack vin och åt kex med ost, så kom även Louies gudföräldrar Louise och Johan och hängde med oss.
När solen försvann bakom huset gick vi in och gjorde burgare och drack mer vin. Satt och snackade skit och bara mös.
På lördagen hade Jerry spelning med trion så jag bjöd in lite fina vänner i form av Annie, Erik och Marta. Vi käkade klassikern Tacos, drack bubbel och tittace på Eurovision. Vi vet ju alla hur det gick. Ännu en lyckad kväll.
Söndagen var "min" dag, min allra första mors dag. Det var fortfarande fantastiskt väder ute så vi tog en tur till Sturehofs slott och fikade i deras slottsträdgård. Kommer bli fler resor dit i sommar, himla mysigt ställe.
Jag är så fantastiskt stolt över att vara mamma till min lilla kille. Vilken otrolig resa det har varit de senaste 10 månaderna. Se honom växa och bli större och större för varje dag, se honom utvecklas. Kärlek på högsta nivå.
Min fina underbara lilla Louie
Ge mig!!
Kan nån snälla bara ge mig de här skorna.
Scorett
Season in the sun
Dagens tema har varit sol, sol och sol. Promenad, gunga och mys i solen har varit på dagens agenda.
Vi har mångar jättemysiga promenadvägar att välja mellan. Den på bilderna nedan är på väg till Tumba men det finns även fantastiska skogspromenader.
Jag är glad att Louie har möjlighet att växa upp med naturen så tätt inpå husknuten och att han kan springa omkring i skogen och härja med sina vänner när han blir lite äldre. Det är såklart upp till var och en hur man vill att ens barn ska växa upp men jag tycker det här är mysigt.
En av våra promenadvägar
Utanför det vackra huset vi bor i
Bildkavalkad
Nu ska det bjudas på bilder :)
Vi tog en tur in till stan för att titta på körsbärsträden som slagit ut i blom
Louie älskar att gunga
Louie och riskakorna
Den senaste månaden..
.. har det hänt så himla mycket med Louies utveckling, det går väldigt snabbt just nu och det är lite svårt att hänga med i svängarna.
Louie har fått tre nya tänder, två uppe och en till där nere. Så nu har han fem små söta gryn.
Han tar sig nu obehindrat upp och ner med hjälp av möbler, de som är i lagom höjd klättrar han gärna upp på.
Kryper gör han inte riktigt än men ålar så snabbt att vilken militärintern som helst skulle bli grön av avund :)
Går gör han med sin lära-gå-vagn. Det tycker Louie är jättekul, han knatar fram och tillbaka i lägenheten och han är väldigt stolt.
Under den senaste månaden har han även lärt sig klappa händer. Han började lite smått så där men när han väl kommit på hur han skulle göra så var han jättelycklig. Vi åkte pendeltåg och Louie visade upp sina färdigheter för alla passagerare som satt i vår vagn och de klappade med honom. Louie älskar uppmärksamheten han får när vi åker tåg och ser gärna till att alla ser och hör honom.
Sjunger gör han också, inte med ord då men "ooouuuuuu", han står gärna framför spegeln i hallen och oar.
Ett nytt sjukhusbesök har vi hunnit med. Maginfluensa som gick lite för långt. Louie satt tillslut i sin babysitter helt apatisk, log inte på tre dagar och orkade inte ens titta på de leksaker man höll framför honom. Men efter ett par dagar på sjukhuset med sondmatningen så var min lilla fining tillbaka på banan igen. Otroligt skönt, det var väldigt ledsamt att inte känna igen sin son.
Nu är Louie snart 10 månader och det är så spännade och se minsta lilla utveckling, allt i från små uttryck i ansiktet till fysiska saker.
Tiden går fort men det är ju för att det händer något hela tiden. Jag försöker att inte längta tills nästa steg utan njuta av det som händer här och nu. Jag är otroligt stolt över min lilla kille.
Förlåt..
..för att jag inte har bloggat på ett tag. Jag har fastnat lite på hur jag vill att bloggen ska vara.
Den är ju som sagt tänkt till mina nära och kära som inte har möjlighet att träffa Louie så ofta. Men, jag vill ändå att det ska va intressant att läsa. Är det kul att läsa om våra dagar?
Jag har ställt mig frågan så många gånger nu vem i hela friden det egentligen är som tycker det är spännande att läsa om mitt liv. Men jag antar att jag bara fortsätter skriva så kommer bloggen inom sinom tid att forma sig.
Jag ska bli bättre nu, jag lovar :)
Min kära Orkidé
Med tanke på förra inlägget om karma så borde jag väl inte ens skriva det här men jag är så jädrans stolt så nu tänker jag göra det ändå. Och jag varnar redan nu att detta nog blir ett sjukt tråkigt inlägg.
Min Orkidé. Jag köpte den 14.e feb och tänkte att ok, jag har tagit död på alla orkideér som flyttat in hos mig men jag ska testa igen, kanske det funkar denna gång.
Förut så har jag fått hundra olika tips på hur man ska ta hand om en orkidé,
`Den ska vattnas när den nästan håller på att dö`, `den ska vattnas uppifrån`, `den ska sänkas ner i vatten`, osv..
Den här gången så pratade jag med kvinnan som levererar blommor och hon sa att jag skulle vattna med 1dl en gång i veckan. Jag dubbelkollade så att den inte skulle hålla på att doppas el nästan dö el nåt sånt där. Men nej, vänta fyra dagar sa hon så vattnar du den med 1dl vatten.
Sagt och gjort. Jag har tagit religöst hand om min lilla orkidé. Varje lördag får hon 1dl vatten, jag torkar av hennes blad från damm, sitter och tittar på henne då och då.
Idag är min orkidé 71 dagar. Jag tycker det är ganska häftigt med tanke på mina tidigare högst 14 dagar.
Och inte nog med att den fortfarande lever den har tappat de blommorna den hade när jag köpte den och fått en massa nya blommor + att det är hur många knoppar som helst.
Suck tänker ni, det är väl inget svårt att hålla liv i en orkidé. Nej det kanske det inte är, för er. Men jag har då aldrig lyckats och jag är helt sjukt stolt över min orkidé.
WTF
Häromdagen blev Louie förkyld, igen. Tack och lov så har det inte satt sig på andningen denna gång. Han har ju gjort några resor till sjukhuset pga av sin förkylningsastma men den verkar hålla sig undan denna gång vilket är galet skönt.
Nu över till mig ;)
När Louie blev sjuk så reflekterade Jerry över att jag inte varit sjuk en enda gång sen Louie kom. Inte ens lite snuvig.
Nej det har jag ju inte vilket har varit så himla skönt att slippa. Men som ett brev på posten, thank you very much Karma, så har jag nu blivit tokförkyld. Vaknade med 3ans sandpapper i halsen och tydligen har nån gått på mitt huvud med en påk i natt. Inte konstigt att jag sovit dåligt.
Vad är grejen, jag fattar inte, kan man inte nämna nåt utan att det ska gå åt motsatt håll?
För några veckor sen så sa Jerry, "gu va skönt att man bara kan lägga Louie så sover han sen". Ja men eller hur.. Efter det hade vi tre kvällar av att springa in till Louie och natta om honom en gång i kvarten.
Jag har iaf bestämt att jag inte tänker va förkyld speciellt länge, idag ska jag kurera mig sen får det va bra säger jag.
Så! Punkt slut! Jag ÄR frisk!
Tapetdjunglen
Jag har börjat fundera lite på hur vi ska inreda Louies rum. Min bror bor i hans rum då Louie inte har något större behov av ett eget rum just nu.
Tapeter är det som jag just nu sitter och googlar runt på. Vi hade tänkt köra en vit bröstpanel i lagom höjd så att Louie inte kan rita på tapeten. Lättare att måla om en panel i vitt än att tapetsera om ett rum med en takhöjd på 3,7m.
Men vad väljer man? Louie är ju ingen åsiktsmaskin än, i vart fall inte när det kommer till tapeter så det får ju bli det vi väljer ;)
Men vad? Gulligt eller retro eller coolt eller gulligt/retro/coolt?
Här är några tapeter jag funderar på.
www.tapetorama.se
www.midbec.se
LouieLouieLouie
Louie är en glad liten skit. Han har givetvis också sina dagar men han är faktiskt mest glad.
Så här glad :)
Climb every mountain..
Häromdagen pratade jag med min kära svägerska, hennes son är 1 månad yngre än Louie men är en liten jävel på att ta sig fram och upp. Louie militärålar sig iofs rätt fort fram nuförtiden men han är inte riktigt där kusinen är.
Hursomhelst så berättar jag för min svägerska att Louie så gärna vill gå, han vill gärna stå med sin lära-gå-vagn och stappla några steg. Jag finner detta ganska märkligt med tanke på att han inte kan krypa eller sätta sig upp själv. Vilja har han dock.
En timme efter att jag har pratat med min svägerska händer det här
.
Louie har nu lärt sig hur man tar sig upp med hjälp av saker i lagom höjd och han är väldigt stolt.
Dagen efter skulle nya höjder prövas på. Resultat, se själva :)
Något suddiga bilder men jag va redo för ett fall, som dock aldrig kom trots ostadiga ben. Nu vill Louie inte åla längre, han ska upp, upp och upp.
