Placentajerky

Louie har fått tre nya tänder, två uppe och en till där nere. Så nu har han fem små söta gryn.

Han tar sig nu obehindrat upp och ner med hjälp av möbler, de som är i lagom höjd klättrar han gärna upp på.

Kryper gör han inte riktigt än men ålar så snabbt att vilken militärintern som helst skulle bli grön av avund :)

Går gör han med sin lära-gå-vagn. Det tycker Louie är jättekul, han knatar fram och tillbaka i lägenheten och han är väldigt stolt.

Under den senaste månaden har han även lärt sig klappa händer. Han började lite smått så där men när han väl kommit på hur han skulle göra så var han jättelycklig. Vi åkte pendeltåg och Louie visade upp sina färdigheter för alla passagerare som satt i vår vagn och de klappade med honom. Louie älskar uppmärksamheten han får när vi åker tåg och ser gärna till att alla ser och hör honom.

Sjunger gör han också, inte med ord då men "ooouuuuuu", han står gärna framför spegeln i hallen och oar.

Ett nytt sjukhusbesök har vi hunnit med. Maginfluensa som gick lite för långt. Louie satt tillslut i sin babysitter helt apatisk, log inte på tre dagar och orkade inte ens titta på de leksaker man höll framför honom. Men efter ett par dagar på sjukhuset med sondmatningen så var min lilla fining tillbaka på banan igen. Otroligt skönt, det var väldigt ledsamt att inte känna igen sin son.

Nu är Louie snart 10 månader och det är så spännade och se minsta lilla utveckling, allt i från små uttryck i ansiktet till fysiska saker.

Tiden går fort men det är ju för att det händer något hela tiden. Jag försöker att inte längta tills nästa steg utan njuta av det som händer här och nu. Jag är otroligt stolt över min lilla kille.